Nu går vi strax iväg till vårat nyårsfirande. Tyckte att det var lägligt med ett sista inlägg innan året är slut.

Gott nytt år på er alla!

Jag och T gick ner till lekparken i förmiddags för att få lite ensam tid tillsammans. Vi lämnade M hemma med D som jag hade proppat i mat precis innan vi gick ut. Det är alltid lika mysigt när jag får lite ensamtid tillsammans med min storfia och vi kan vara som det alltid var förut, vi två. Vi hann iaf med att gunga, åka rutschkana, klätta upp för snöhögar och åka på rumpan ner igen, gå en liten promenad och halka på isen. När vi hade varit ute i en 40 min kanske ringde M och sa att D verkade börja bli hungrig igen och vi var tvugna att röra oss hemåt. Mysigt hade vi iaf och vi ska se till att få ensamtid tillsammans minst en gång i veckan, gärna fler.

Så var årets sista dag här! Om bara några timmar börjar det nya året med nya utmaningar. År 2009 har varit ett riktigt bra år, jag har tagit studenten, vi har flyttat till en ny lägenhet, jag fyllde 19 år, Mats och jag firade våran 3årsdag, Tindra har fyllt 2 år och jag har fått en till fantastisk dotter. Jag hoppas på att det första året i det nya decenniumet vill bli lika bra om möjligt ännu bättre än det gångna året.  Idag är även sista dagen på mitt onyttiga liv, jag ska bli fit igen. Jag satt nyss och tittade igenom lite bilder på facebook och såg bilder på hur min kropp såg ut innan jag blev gravid med Delta och jag är fast besluten att komma dit igen.
Nu är jag redo, ge mig år 2010!

Snart är 2009 slut, ett bra år som tar slut iår. Men än är det inte slut, vi har imogon på oss att få ut det allra sista av år 2009. Vårat nyårsfirande kommer bestå av middag hos Anneli, Henke och Linnea plus ett annat par vänner till dem. Antagligen kommer barnen först busa gärnet och när de har somnat blir det förmodligen spel för oss "vuxna".
Just nu väntar jag på att T ska somna så att M och jag kan parkera i soffan resten av kvällen. Jag sitter iofs redan här. När han kommer ska han få ta D en stund och jag tänkte försöka dricka en kopp te, något som inte alltid hinns med nuförtiden. Nåväl, det börjar bli jobbigt att skriva med en hand, D sover nämligen på min andra. Jag ska istället sätta mig (eller ja jag sitter ju redan) och önska att det inte blir allt för kallt ut imorgon, fast jag är glad att vi får snö över nyår också. Ett perfekt slut på år 2009, både vit jul och nyår!

Bättre sent än aldrig, här kommer min förlossningsberättelse med Delta. Något lång och behöver säkert redigeras men jag orkar inte läsa igenom den nu.

9 dagar efter det beräknade förlossningsdatumet vaknade jag av att jag hade lite småvärkar. Mats åkte iväg till jobbet vid klockan 5 som vanligt och jag låg i sängen och hade ont lite till och från. Efter ett par timmar och när Tindra hade vaknat bestämde jag mig för att ringa min mamma och säga att jag hade börjat få lite ont. Ville inte ringa och göra Mats stressad i onödan på jobbet utan avvakta och se hur det utvecklades. Efter att ha pratat med min mamma satte jag mig ner med Tindra vid matbordet för att äta frukost och efter det avtog värkarna. Bestämde mig då för att fullfölja de planer jag och Tindra egentligen hade för dagen dvs gå ner till biblioteket på rim och ramsor och sedan gå en promenad till babyland för att kolla på en åkpåse. Efter att ha varit på biblioteket utan att ha fått en enda värk gick vi mot babyland vilket är en bit att gå. Väl där fick jag någon värk men inga som kändes ordentligt. Efter att vi hade kommit hem igen och jag lagt Tindra efter maten la jag mig ner på soffan och kände hur värkarna började komma krypandes igen. De var dock inte alls speciellt smärtsamma och kom inte så tätt. Började klocka de bara för att se ungefär hur tätt de kom men de var fortfarande väldigt oregelbundna.  Vi väntade besök på eftermiddagen och de kom ungefär samtidigt som Mats kom hem från jobbet. Hade då fortfarande lite värkar men jag var säker på att det skulle ta lång tid. Klockan måste då ha varit runt 15. Vi bestämde oss för att de skulle stanna på middag och att vi skulle titta på idol på kvällen. Efter det började värkarna göra mer ont och jag var tvungen att börja andas mig igenom dem. Efter ett tag då jag inte ville att Tindra skulle se att jag hade ont la jag mig inne i sovrummet istället, värkarna gjorde då ondare men var fortfarande oregelbundna och jag visste att det skulle göra bra mer ont innan det var dags. Vid 17 bestämde jag mig för att ringa förlossningen bara för att kolla, de sa att jag skulle ta Alvedon, bada och avvakta till värkarna var mer regelbundna. Inte gav värkarna med sig och när vi skulle äta middag kunde jag inte sitta kvar vid bordet utan var tvungen att gå iväg innan varje värk eftersom det gjorde alldeles för ont att sitta på en hård stol under värken. Vid 18 sa jag åt Mats att jag inte ville vara kvar hemma längre trots att värkarna fortfarande inte var regelbundna eller gjorde så ont som jag mindes med Tindra. Han ringde förlossningen och de sa att vi var välkomna. Vi packade ihop det sista och sa hej då till Tindra som var kvar hemma med våra gäster som smidigt nog kunde agera barnvakter. När vi hade parkerat bilen utanför sjukhuset ringde jag min mamma samtidigt som Mats betalade parkeringen och sa att jag inte trodde att jag skulle klara det utan bedövning den här gången och att jag var rädd för att det skulle börja göra ännu mer ont. Började gråta lite vilket förmodligen berodde på att jag var så sjukt nervös. På vägen in på sjukhuset tyckte jag inte att värkarna gjorde lika ont längre och jag minns hur jag tänkte, nu slutar det säkert och vi får åka hem igen.
Vi kom upp till förlossningen och fick komma in på ett rum, en barnmorskestudent satte ctg på mig och sen fick vi vara själva inne på rummet. Klockan var då ca 18:50. Ctg:n krånglade lite eftersom hon inte riktigt lyckades sätta den rätt så hon kom tillbaka och försökte rätta till den. Efter ett tag kom barnmorskan för att undersöka mig och se om jag hade öppnat mig något. Jag tänkte bara, nu säger de säkert att jag inte är öppen något och får åka hem igen men så fel jag hade. Det visade sig att jag tydligen var öppen 8 cm och barnmorskan sa; vi ska bara ta hål på hinnorna så att vattnet går och sedan kan du nog börja krysta. Jag fattade ingenting eftersom jag låg och väntade på att värkarna skulle göra mer ont och när barnmorskestudenten frågade om jag ville ha lustgas tackade jag nej eftersom jag inte tyckte att det gjorde SÅ ont än. De gick iväg för att fixa med lite papper och när de sen efter ett bra tag äntligen skulle ta hål på hinnorna var jag fullt utvidgad. Vattnet gick och barnmorskan sa åt mig att börja krysta vilket gjorde mig väldigt förvirrad eftersom jag inte tyckte att jag hade några krystvärkar än, men strax där efter kom dem. Att krysta kändes den här gången som om att det tog evigheter även fast jag i efterhand fick veta att det gick snabbare än med Tindra. Barnmorskan frågade mig om jag sprack mycket första förlossningen och jag sa att jag sprack en hel del. Hon sa då att jag inte fick krysta om hon inte sa till, vilket inte är det lättaste. När huvudet var halvvägs ute fick jag inte krysta utan skulle flåsa bort värken för att det inte skulle gå allt för snabbt. Fick sen inte krysta mer utan kroppen skulle glida ut av sig själv men det kom en värk som verkligen inte gick att flåsa igenom och ja, sen var hon ute. Jag var till en början alldeles förvirrad eftersom en del av mig fortfarande väntade på att det skulle göra mer ont och jag även inte förstå hur snabbt det gick. Varken jag eller Mats väntade oss att hon skulle komma ut innan i natt och hade sagt till varandra väldigt mycket på skämt att nu klämmer vi ut henne så att vi hinner se idol. Men ut kom hon och bra mycket snabbare än vi trodde.

Kl.19:57 fick vi äntligen träffa vår efterlängtade Delta efter en otroligt snabb och smidig förlossning. Jag klarade mig nästan helt utan bristningar och fick bara en endaste liten som inte behövdes sys och som jag inte har känt av alls. Efter Tindras förlossningen sa jag att jag inte förstod hur folk kunde vilja föda flera barn eftersom det gjorde så sjukt ont men nu efter förlossningen med Delta förstår jag äntligen människor som säger att det inte behöver göra så ont att föda barn och jag förstår hur folk kan vilja göra det om och om igen. Jag tror det var min envishet som tog mig igenom förlossningen den här gången, jag hade under hela graviditeten varit fast besluten om att jag minsann inte skulle glömma bort att andas mig igenom värkarna och det fungerade verkligen!

Den 4 december 2009 blev vi tvåbarnsföräldrar och vi är numera stolta föräldrar till de två finaste tjejerna som finns!

Det var väldigt tyst här på bloggen igår. Jag hade fullt upp hela dagen och hade helt enkelt inte tid att skriva. Gjorde jag inte något annat så satt jag och ammade D eller hade henne i famnen vilket gjorde det svårt att skriva ett inlägg.
Just nu ligger D och sover i mitt knä medan M och T är ute och leker. Vi hade tänkt följa med ut men eftersom det är rätt kallt ute fick de gå ut själva. Jag är hungrig och har inte ätit frukost än men nu när D somnat så bra har jag ingen lust att lägga ner henne vilket förmodligen gör att hon vaknar. Skulle egentligen också behöva min mobil som ligger i sovrummet men jag väntar nog till M kommer hem igen. För resten av dagen har vi inga planera vilket känns lite småtrist. Vi får hitta på något pyssel i eftermiddag för jag tror nog inte att vi kommer komma utanför dörren igen. Blir kanske lite bad och annat pyssel för Ts del.



Förresten, vad roligt att det är fler än jag som vill bli lite nyttiga nu lagom till det nya året. Skriv gärna hur det går för er sen också så kanske även jag kan bli mer peppad!

Ni som har följt min blogg ett tag vet att jag efter graviditeten med Tindra tog tag i min vikt och började träna. Jag lyckades efter mycket slit att gå ner 15 kg och hamnade på en vikt jag faktiskt trivdes med trots att jag hade ett par kilo kvar att gå ner. Sen blev jag gravid med Delta och under graviditeten gick jag upp alla de där kilon som jag hade lyckats gå ner. Jag hoppades att jag precis som med Tindra skulle gå ner all graviditetsvikt på en gång, men den turen hade jag inte den här gången. Gick bara ner några kilo efter förlossningen och ligger nu på samma vikt som efter Tindra. Som det är nu trivs jag inte alls i min kropp och har bestämt mig för att bli av med mitt sockerberoende och försöka nå min drömvikt igen. På fredag sätter jag igång och ska starta det nya året nyttigt. Eftersom jag ammar och fortfarande är relativt nyförlöst så blir det ingen bantning eller hårdträning utan jag ska helt enkelt ta bort det mesta av allt onyttig och röra på mig igen, träning får till en början bestå av raska barnvagnspromenader. Ca 20 kg ska jag ner och jag tänkte att ni i bloggen skulle få följa mig lite på vägen för att nå mitt mål. Kanske blir någon annan insprirerad att bli nyttigare och skaffa sig en bättre livsstil, säg till i sånna fall så kan vi peppa varandra!

På torsdag ska jag njuta av nyårsmaten innan det nya nyttiga år 2010 börjar!

Idag är jag mest trött och har ont i huvudet. Efter att ha tvingat mig själv upp ur sängen imorse upptäckte jag att det var plusgrader utan och blev åtminstonde lite glad eftersom det betydde att vi kunde gå ut och bygga årets första snögubbe! M och hans kompis lyckades bygga en över 2 meter hög snögubbe dock hade vi inga morötte rså det blev en ansiktslös gubbe.




Imorgon ska den riktiga kylan tydligen komma hit och det ska bli runt 15 minusgrader, brr säger jag bara. Vi har ju haft en liten "regel" här hemma som säger att vi ska vara ute i ungefär en timme om dagen och leka, men blir det så kallt blir det nog bara lite kortare stunder. Vi kanske får ta en lekstund på förmiddagen och en på eftermiddagen, nåväl det återstår att se. Måste ner på stan en sväng också de närmaste dagarna och köpa de sista julklapparna (ooops) och även ett par ullstrumpor till T om kylan nu ska komma ordentligt.



Sambon min ska snart iväg och storhandla och jag ska mysa här hemma med barnen så länge. Eftersom jag är så otroligt seg så är det inte omöjligt att vi parkerar oss i soffan.

Må låta väldigt kliché men det är så sant!

Nu är julen helt över. Satt uppe alldeles för länge igår och rensade bland alla bilder på datorn, efter x antal timmar hade jag åtminstonde lyckats få bort ca 5000 bilder. Nu ska vi snart röra oss ner på stan och kolla in rean lite. Ikväll ska vi iväg till min mårrfar på lite släktmiddag så jag får fortsätta med att få min dator att må bättre lite senare. Allt ska över på min nya externa hårddisk och alla bilder ska brännas. Sen återstår det bara att installera om windows men det kanske dröjer. En sak kan jag lova iaf att när jag har fått iordning på datorn kommer bloggen blogg bli bra mer aktiv nu när jag har fått en bra kamera.

Godmorgon tänkte jag precis skriva men det är egentligen inte speciellt mycket morgon längre och jag har varit vaken ett bra tag. Idag känner jag mig otroligt seg och tråkig. M och T är ute och leker i snön medan jag sitter inne med D i soffan. Egentligen skulle vi följa med ut men eftersom morgonen bara försvann och D precis hade somnat så fick vi stanna inne istället. Tråkigt, men så blir det ibland.
Efter lunch ska vi väg till elgiganten och spana in rean lite, jag ska köpa en extern hårddisk till datorn och M ska kolla på tvspel. Senare kommer en av Ms vänner hit och leker lite med oss, jag ska sysselsätta mig med att få min dator att må lite bättre genom att föra över allt till en extern hårddisk och bränna ner alla bilder på cdskivor och sen installera om windows.

Juldagen har spenderats hos min käre mor. Vi har spelat lite spel och mest bara varit, fick testa på wii vilket var riktigt roligt. Tindra har busat omkring, ritat och klätt ut sig. En soft och lugn dag helt enkelt!

(kan tillägga att jag även har spenderat en hel del åt att leka lite med min nya leksak.