Sitter i soffan och myser med Eurovision på tv. Har inte tittat från början men efter att lördagsbesöket hade gått hem efter diverse magsmärtor sattes det på. Jag skulle behöva hämta min digitalkamera och ladda in bilder därifrån med det blir tydligen aldrig av. Lathet?

Nåväl, det kanske är dags att avslöja något stort som har hänt i mitt liv sedan jag höll igång bloggen sist. Jag och barnens pappa separerade i höstas och det var en stor anledning till varför jag inte hann med bloggen. Beslutet var gemensamt och vi har inga som helst agg mot varandra utan är fortfarande bra vänner och bor 2 min ifrån varandra vilket har gjort det väldigt smidigt med barnen. Jag bor kvar i vår gamla 3:a medan han har flyttat till en 2:a i huset bredvid. Det var ett tufft beslut och verkligen inte något jag egentligen ville för barnen. Men det jag kan säga idag ca 7 mån efter separationen är att det verkligen var rätt beslut. Jag och M har kunnat lösa allt utan större konflikter och vi kan idag fortfarande umgås som en familj även om vi inte är tillsammans längre.

I ungefär samma veva var jag tvungen att verkligen söka jobb med tanke på att jag skulle bli ensamstående och min mammaledighet led mot sitt slut då M skulle vara hemma istället. Under hösten läste jag Fysik B på 75% samtidigt som jag var mammaledig och det var även då jag lyckades få ett jobb som jag var tvungen att börja på på en gång för att få det. Jag började då jobba 50% samtidigt som jag var mammaledig och pluggade fysik på 75%. Det var en tuff tid men det som inte dödar en gör en starkare. Jag lyckades klara av kursen med bravur och jobbar idag 100%. Ms pappaledighet har också tagit slut vilket betyder att båda barnen går på förskolan på heltid.

Idag trivs jag bra med mitt liv, åtminstonde när jag stannar upp i all vardagsstress och inser hur bra jag faktiskt har det. Jobbet jag lyckades få är på Södertäljes största nöjesmagasin NeWZ där jag sliter med att sälja annonsplatser, ordna inför våra modefotograferingar och allmänt vara tidningens ansikte utåt och jag trivs sjukt bra. Nya dörrar har öppnats i mitt liv och framtiden är mer osäker än tidigare men ändå så bra.

Nu har det blivit alldeles för mycket text och alldeles för lite bilder. Undrar ni något mer får ni fråga!

Till jag har orkat fixa kameran bjuder jag på två gamla bilder på mina underverk!

Efter att ha varit alldeles för seg för att få hjälp med designen på bloggen tog jag saken i egna händer och knåpade ihop en ny design. Inget mästerverk direkt men tillräckligt för att starta upp bloggen igen. Jag har varit så galet less på den senaste designen att jag inte ens har orkat logga in här för att skriva. Men nu jävlar! Mobilen är kopplad till bloggen så även om jag inte är hemma så har jag ingenting att skylla på.

Jag har så galet mycket att berätta för er därute men det får faktiskt vänta till imorgon. Har spenderat alldeles för mycket tid vid datorn redan och ska njuta av det som är kvart i kvällen.

BUT I´M BACK!

Dagen blev inte riktigt som planerat. Vi hade planerat att ta en lång promenad för att uträtta lite ärenden men det fick bli en tur ner på stan istället för att uträtta lite andra ärenden. Vi gick runt ett tag och köpte det vi behövde för eftermiddagens planerade pyssel och gick sen hem för att äta lunch. Efter vila och mellis satte vi igånng med pysslet som tog bra mycket längre tid än planerat och vi hann inte riktigt färdigt.

Vi har nämligen påbörjat en sånglåda här hemma. Ett kort motsvarar en låt och är liknande de sångpåsarna som många köper idag. Jag har varit sugen på en sån längemen aldrig kommit till skott att köpa en och igår kom jag på en roligare idé. Köpte en lamineringsmaskin och plastfickor på stan och en väska att förvara allting i. Vi klippte kort och målade figurer på för att sen laminera dom. Det blev bara några kort idag och fler ska göras eftersom det finns många sånger på lager. Nästa gång ska jag ta hjälp av Mats eftersom han är bra mycket bättre än jag på att måla.

Här har ni resultatet av dagens pyssel

En vecka under semester spenderas varje år uppe i dalarna, i rättvik närmare sagt eller ja ingels för att vara ännu mera specifik. Trots en massa strul med att bestämma när vi skulle åka upp för att hinna träffa alla, vilket vi ändå inte lyckades med så fick vi en riktigt bra vecka. Min lillasyster kom upp efter ett par dagar och gjorde oss sällskap. Vi hann med att både bada, vara ute i regnet, rida häst, tittar på cruisingen på classic car week och fika med efterlängtade människor. Det var lika sorligt att åka hem som vanligt och det dröjer inte länge innan vi åker tillbaka igen.

För 4 år sedan satte jag mig på tåget mot knivsta för att hälsa på Mats för första gången, jag var nyligen fyllda 16 år och tyckte att det var roligt med en flört. Men flörten blev inte bara en flört som jag först hade trott, nu sitter vi här 4 år senare förlovade med 2 barn. Ibland är livet allt bra konstigt.

Jag älskar dig!

gammal mobilbild från rätt tidigt i vårat förhållande

Jag kännermig rastlös, och den enda jag kan komma på att jag vill göra är att shoppa. För en stund sen försökte jag övertala Mats att vi ska åka iväg och köpa en ny dator, haha. Han var inte speciellt positiv till den idéen men jag tycker att jag behöver en eftersom den här mår som den gör och snart börjar jag plugga lite smått och blir helt beroende av en dator. Mitt i diskussionen påminnde Mats mig om att jag nyligen ville köpa nya bilbarnstolar till barnen, vilket jag helt hade glömt bort! Så nu ska jag kika lite på vilken stol vi ska ha och sen åker vi och tittar. Troligen blir det en ny till Delta nu eftersom hon håller på att växa ur sin men det är tänkt att Tindra också ska få en. Ska se om jag kan flörta med mig Mats till elgiganten påvägen hem för att åtminstonde kolla vad en ny dator kan tänkas att gå på, bäst att passa på nu i rean kanske? Haha, nej jag är inte shoppingberoende...

(och älskade ni, ta inlägget med en smula salt. Det är inte så farligt som det låter)

Sitter och tittar på något specialavsnitt av 16 and pregnant på Mtv. Jag har aldrig riktigt fastnat för det programmet innan, eller jag har snarare aldrig gett det en chans. Intressant är det iallfall eftersom jag var just 16 när jag blev gravid med Tindra. Jag kan dock inte säga att jag känner igen mig i så värst mycket men det är intressant att bara se hur andra unga föräldrar lever och vad de har fått för reaktioner från omgivningen. Idag tänker jag knappt på att jag är en väldigt ung föräldrar men slås ibland av att jag faktiskt bara är 20 och tvåbarnsmamma. För mig känns allt rätt, jag har träffat mannen i mitt liv och vi har två underbara döttrar tillsammans. Vi letar lägenhet, om ett år börjar jag plugga ordentligt och vi drömmer om att få gifta oss.

Nu blev det mer babbel än vad jag hade tänkt, jag ville mest komma fram till att programmet faktiskt är intressant.

Update: Dr.drew mer eller mindre avslutade programmet med att berätta att en riskfaktor för tonårsgraviditeten är om deras egna biologiska pappa inte finns i deras liv. Det gav mig en tankeställare, det stämmer nämligen in på mig och det skulle vara spännande att få veta om det verkligen stämmer.

Dagen har gått fort och hela dagen gick åt till att göra iordning här hemma. Svårt att förstå hur det kan ta så lång tid att bra göra iordning men vips var klockan sent och vi blev inte färdiga fören vi hade lagt barnen. Nu är det iallafall nästan färdigt i vardagsrummet och imorgon bitti ska jag ställa iordning Tindras bokhylla och städa här hemma. Sen blir det kalas för lilleplutt (numera stora) Diaz fyllde ett år i onsdags!

Orkar inte riktigt lägga in de bilderna jag tänkte idag. Allt är inte riktgit färdigt och jag insåg när jag tittar på bilderna hur irriterad jag blir över att katten har klöst sönder dockvagnen som jag hade när jag var liten.

Nu blir det sängen!

Nu är en vecka full av aktiviteter bakom oss och jag sitter här och försöker landa i vardagen igen. I torsdags fyllde jag som sagt 20 år och spenderade större del av dagen i skärholmen och shoppade. I fredags var det dags för släktkalas och jag spenderade förmiddagen med att baka paj för att sedan åka iväg och göra iordning inför kalaset. Vädret var inte riktigt på vår sida men vi lyckades iaf vara ue och grilla och stod som envisa svenskar i regnet ett tag. Jag fick otroligt fina presenter, två rödvinsglas från Iitala, en necessär + en massa smink från make up store och pengar för att få delta i kolmårdens närkontakt med delfinerna (vilket känns helt overkligt). Tack för alla presenterna, tack för alla gratulationerna och tack för allt!

I lördags fortsatte vi aktiviteterna med att åka till gröna lund. Vi lämnade av barnen nere hos min mamma och det var premiär för Delta att vara utan oss. Sandra och Mattias mötte upp oss inne i stan och vi tog färjan ut till djurgården. Väl inne på gröna lund var det inte alls mycket folk och jag flög runt som ett litet barn. Vid 5 gick vi ner till vattnet och vinkade lite till kronprinsessan och hennes nyblivna prins när de åkte förbi i båten. Strax före stängning tog vi en promenad in till centralen och började resan hemåt. Vi sov hemma hos min mamma eftersom barnen var där och åkte hem morgonen därpå. Söndagen flög mest förbi i någonslags trötthets dimma och nu sitter jag alltså här och det är måndag igen. Jag känner mig något rastlös och vet inte riktigt vad jag vill göra. Efter att barnen har vilat beger vi nog oss ner på stan och förbi lekparken för att ha något att göra.

Någon som vill hitta på något i veckan?

Så idag blir Delta 6 månader, som jag har sagt innan så förstår jag inte hur tiden kan gå så galet fort. Hon lär sig nya saker hela tiden känns det som och växer helt galet fort. Hon kommer alltid vara våran lilltjej även om hon inte är så liten längre.

Det här gör Delta vid 6 månader
- vänder sig åt alla håll och kanter
- snurrar runt i cirklar
- sitter stadigt med stöd
- sitter själv utan stöd men tappar balansen ibland
- börjat jollra med konstanter, dvs säger bababababababa
- har fått sina två första tänder
- åla baklänges (eller ja hon puttar sig bakåt med händerna)



Grattis lillfia!

Delta vaknade nyss och tokskrek som hon gör varje kväll runt 11, nu får hon mat av Mats och är påväg att somna om. Jag tänkte egentligen gå och göra mig iordning för sängen men kände att det var dags att bjuda på ett inlägg eftersom jag týdligen har glömt bort hur man bloggar. Dagen har mest bestått av en massa lek och några olyckor. Tindra ramlade först i lekparken och sen nere på stan vilket resulterade i ett jättestor bula mitt i pannan. Nere på stan hämtade jag även ut ett paket med två par skor ifrån Nelly med det blir byta och retur eftersom båda paren var för små. Jag har även hunnit med en liten springtur idag och måste se till att jag springar en gång till i helgen.
Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva eftersom jag tydligen har glömt bort hur man skriver så nu vänder jag mig till er.

Är det någon som har några önskemål om vad jag ska skriva om eller kanske har några frågor?

Jag är ofta väldigt dålig på att blogga även om jag själv önskar att jag kunde hålla igång bloggen på riktigt. Och när jag väl bloggar blir det oftast ytliga inlägg och jag är sällan privat här på bloggen vilken kanske inte är så konstigt egentligen. Idag tänkte jag iaf dela med mig med några av mina privata tankar, något som jag tycker är jobbigt.

När Tindra kom fungerande amningen perfekt från första stunden och det var egentligen aldrig något problem med amningen förutom en kort period då hon fick torsk och jag mjölkstockning. Jag ammade henne till hon blev sju månader och då hade fått tänder både uppe och nere och bet mig riktigt hårt i brösten. Jag fick sår och hade ont och spände mig inför varje amning vilket tillslut gjorde att jag bestämde mig för att sluta amma.
Med Delta fungerade amningen bra men mjölken kom väldigt fort och hon svalde mycket luft vilket resulterade i att hon fick ont i magen. Jag tycker ändå att amningen har fungerat bra men det har alltid varit en massa små strul och Delta har ofta inte varit så nöjd. När hon blev 4 månader bestämde jag mig för att ge henne tillägg på kvällen eftersom hon fortfarande kunde vakna nästan varannan timme och äta. Det fungerade bra med tillägget och hon började sova lite bättre. Efter ett tag tyckte mina bröst att eftersom jag har hoppat över en amning behöver de inte producera lika mycket mjölk längre. Delta började då istället bli frustrerad vid amningarna dagtid då mjölken inte alls kom lika snabbt längre och jag hade svårt att få igång utdrivningen. Då började jag istället pumpa det målet jag egentligen hade hoppat över för att få igång det lite igen. Det fungerade bra men jag kände efter ett tag att jag inte tyckt att det höll att sitta och pumpa mjölk varje kväll. Jag slutade då pumpa på kvällen och mjölken minskade igen. Delta blir frustrerad vid nästan varje amning och äter sig aldrig helt mätt vid amningen längre. Först strulande hon bara dagtid men nu har hon börjat strula på natten också. Så de senaste dagarna har jag slutat amma om dagen eftersom jag inte riktigt orkar kämpa med amningen när det känns som att Delta inte riktigt vill. Jag ammar fortfarande på natten men även de senaste nätterna har jag varit tvungen att ge tillägg för att Delta inte längre vill amma. Jag vill inte sluta amma och har svårt att ta det där sista steget och sluta amma helt men jag känner att det börjar närma sig slutet eftersom Delta blir mindre och mindre intresserad.
Jag hade nog tänkt mig tidigare att amma minst sex månader och sen se hur det känns vilket gör att jag tycker att det är jobbigt att det har blivit såhär. Jag försöker tänka att det är bäst för både mig och Delta men ändå ger det mig ångest. Det är Nikki i ett nötskal att få ångest över saker jag kanske egentligen inte behöver ha ångest över men så blir det så ändå.

Nu blev det ett långt inlägg och jag hoppas att det inte är allt för virrigt. Jag försöker tänka positivt och på ett sätt ska det bli skönt när jag väl slutar ammar eftersom jag äntligen kan få använda mina riktiga hudsalvor igen och slippa mina sönderkliade utslag över hela kroppen som faktiskt gör mig halvt galen. Nu har jag delat med mig med några av mina privata tankar som jag inte alltid delar med mig av. Jag känner mig dålig som snart kommer sluta amma även fast jag aldrig skulle tycka att någon annan i samma situation är det minsta dålig.

Till hösten blir det förmodligen lite plugg. Jag har gått runt och både tänkt och pratat om det ett bra tag men aldrig tagit tag i att kolla upp allt. Efter ett samtal med Nathalie så insåg jag (vi eller hur det nu var) att jag måste anmäla mig innan 19 maj, inte lång tid kvar och det var bara ren tur att vi råkade prata om det nu. Så imorgon ska jag kolla upp allt lite bättre och se till att jag anmäler mig till en eller två kurser. Det som ska läsas in är fysik a och b eftersom jag aldrig fick det på gymnasiet och jag behöver det för att vara behörig till civilingenjörsprogrammet. Eftersom Nathalie är en van plugghäst får hon hjälpa mig lite att se till att allt blir rätt gjort och kolla upp hur allt fungerar. Det blir på distans eftersom jag fortfarande är hemma med lillgrisen och jag hoppas att det kommer att fungera. Jag är rädd men det ska nog gå, jag gissar på att det kan bli en hel del samtal till min sambos bästa kompis/en av mina närmaste vänners pojkvän/Deltas gudmors fästman eller vad vi nu ska kalla honom, haha!

Nåväl, vi får se hur det blir med allt men jag måste verkligen ta tag i det nu innan det är försent.

För nästan exakt en vecka sen köpte jag en ny vagn som blev min 6:e vagn (av alla jag har haft). Jag knde mig jättenöjd men kände efter bara ett litet tag att jag ångrade mig. La upp den på blocket i torsdags och fick den såld i fredagsförmiddag. Idag kom då istället min andra nya skönhet in i bilden, vilket blir min 7:e vagn (ja, jag tycker om att byta vagn). Den var lite dyr men jag studsar nästan lite av glädje här hemma. Förtillfället har vi 4:a vagnar, babytravel syskonvagn, maclaren sulky, urban jungle singel och nu min "nya" bugaboo cameleon. Det ska bli 3 vagnar efter det faktiskt är helt onödigt att ha 4:a vagnar samtidigt (även om jag inte riktigt vill erkänna det själv). Först var planen att jag skulle sälja buggan i höst igen och då använda min urban jungle under vintern men nu börjar jag bli sugen på att behålla buggan och sälja min urban jungle istället. Svårt beslut och jag väntar lite medan jag bestämmer mig. Imorgon blir det iaf premiär för den nya vagnen och jag hoppas på bra väder.

Det hela började igår när jag skulle gå och lägga mig. Mats sov redan och jag bestämde mig för att väcka honom och säga godnatt. Försöker väcka honom vilket bara slutar i att han halvsover och pratar en massa goja som att han håller på att plocka ihop verktygen och sätter knoppar på fönster och att jag tydligen heter Johansson i efternamn. Efter att halvt ha skrattat ihjäl mig försöker jag väcka honom igen och han börjar svara normalt på mina frågor och varpå jag inte kan låta bli att kasta en kudde på honom och därefter kittla honom lite för att väcka honom ordentligt (ja, jag vet att jag är elak men det finns inget roligare än att retas). Han svarar med att försöka sparka ner mig från sängen och så håller det på ett tag. Efter en stund säger vi godnatt och han somnar om på två sekunder som vanligt.

Nyss kom Mats och sa godnatt och undrade om jag skulle komma snart. Han sa iaf att han antagligen sover när jag kommer och att jag kan försöka säga godnatt. Då frågar jag honom om han kommer ihåg vad han sa igår och får som svar;
M - Vadå igår?
N - Ja, kommer du inte ihåg att du pratade i sömnen och jag väckte dig och att det kastades kuddar och att du försökte putta ner mig från sängen?
M- SERIÖST?

Ja, så kan det gå när man är riktigt trött. Jag trodde att han var vaken igår vilket han tydligen inte riktigt var. Lustig men jag tycker att det är lite läskigt.